Mamma är bokad

Det som just nu upptar mina tankar för det mesta (förutom barnen) är huset och drömmen som vi ska förverkliga. Jag har nu svängt i åsikt kring att ta in målare för att få hjälp med sovrummen. Det blir inte rätt känsla om någon annan gör det. Vi sätter vår själ i huset samtidigt som vi slipar spackel och målar tak. Det kanske inte blir millimeterperfekt, men det blir så perfekt som vi vill ha det. Så för att kunna förverkliga detta har jag nu bokat mamma alla helger i november. Hon får komma och hjälpa oss med barnen så vi kan begrava oss själva i slipdamm. Nu gäller det bara att flirta lite med svärfar och se hur ofta han kan komma upp. Det kan bli tapetjakt i helgen. Spännande!! Jag älskar att leta tapeter. Det finns så otroligt många fina och tillfredsställelsen när man hittar just rätt är enorm. Vi får se hur det blir med sovrummet. Tobias tycker vi ska hitta en ny tapet, men jag älskar den vi har. Börjar tro att kanske har rätt, nu får jag möjlighet att hitta en ännu bättre.

Mer tapeter åt folket /Helena

Planering pågår

Just nu händer inte så mycket som går att se eller att ta på, utan det planeras mest. Vi väntar på att köparen av radhuset ska få tag på en besiktningsman så vi kan slutföra det köpet. Sen väntar vi på att få nycklarna till huset. En månad kvar. Inte så mycket att rapportera om. Det som är bestämt är att jag och barnen ska besöka förskolan, som ligger på samma gata som huset, på fredag. Spännande att se vad det besöket resulterar i. Vi funderar också på att ha en liten utflyttningsfest, medan vi fortfarande bor som vi vill ha det. Kommer ta ett par år innan huset blir vårt.

På återseende /Helena

Vad ska göras först?

Vi har så smått börjat prata om vad som ska göras först. I ett hus som har 40 år på nacken, tvåglasfönster, direktverkande el och en källare är inte ordningen helt solklar. Vi ska sätta oss ner och börja på en liten "att göra lista". Det finns så många val och varianter på allting. Ska vi göra si eller så? Bara att lista ut vilket uppvärmningssätt som är bäst gör mig alldeles snurrig.
Det som ska göras absolut först är att slänga på den sista färgen i hallen uppe och att sätta upp nya taklister i Davids rum, sen är radhuset färdigt från vår sida.

Snart sover jag /Helena

Antiklimax

Gårdagens budgivning flyttades till ikväll då vi hade ytterligare ett par som var intresserade. Fick ett sms i morse att de inte var intresserade. Den som var intresserad först hörde av sig mitt på dagen idag och då var allt grönt. När jag nu ringde för att starta budgivningen drog hon sig ur. Kvar satt vi med en intresserad istället för tre. Vad gör vi nu? Tomhet. Budgivningen som försvann. Snopet. Har precis ringt den siste och meddelat att han får radhuset för utgångsbudet. Förstår inte riktigt varför jag känner mig så tom.

Jag vet att vi valde att gå den här vägen, att sälja privat istället för att anlita mäklare. Jag vet också att de mäklare vi haft här tyckte vi borde få trettio- till fyrtiotusen högre än utgångsbud. Men då vill mäklaren ha tjugo i provision och inflyttningen i radhuset blir med all säkerhet framflyttad en månad. Vilket i slutändan gör en skillnad på kanske plus tiotusen för oss minus skatt om vi anlitat mäklare. Alltså ingenting i husköparsvängen. Jag vet också att vi fick vårt hus tjugofemtusen billigare än vad säljaren ville ha. Alltså vinner vi femtontusen och dessutom spar vi väldigt mycket tid. Hänger någon med? Efter denna lilla kalkyl känns det genast bättre. Det jag oroar mig för är att vår köpare skulle av någon anledning dra sig ur. Då har vi ingen reserv, då måste vi anlita en mäklare. Jag som trodde att jag skulle kunna slappna av och fokusera på huset efter ikväll, men det kommer jag inte kunna göra förrän papprena är underskrivna och köparen godkänd av föreningen.

Det är som att luften gått ur mig. Allt känns nog bättre när jag fått sova en stund. Det har varit en helt galet intensiv period från det att vi var på visning, budade en vecka senare och nu efter ytterligare en vecka har vi lovat bort radhuset. Det som är viktigt att komma ihåg är att vi fått det vi vill ha; ett eget hus med stor tomt. En till sak som bidrar till tomhetskänslan är att huset är så pass nedgånget. Så fort vi renoverat första rummet kommer allt att kännas bättre. Då börjar huset bli vårt. En annan sak som slår mig nu är att vi ska flytta från vårt område. Ett område som Alma hittar i och vet var hon har sina kompisar. Det kommer inte ta lång tid förrän hon hittat nya kompisar kring huset, men vi flyttar mitt i den mörkaste tiden då många håller sig inne och mörkret kommer tidigt.

Tills vidare /Helena

Helena är numera husägare

Idag mötte jag en äldre dam på ett sterilt mäklarkontor. Hon var precis i begrepp att sälja sitt älskade hem. Ett hem som hon och hennes avlidne make byggt tillsammans, fostrat barn i och upplevt barnbarn i under 40 år. Det var en osäker liten tant som klev in på kontoret och med darr på rösten framförde att hon inte var säker på om hon ville sälja. Hon sa att hjärnan visste att det var det rätta, men hjärtat höll inte riktigt med. Tänk vilken ära att få köpa ett så älskat hem. Allt det vi tycker är fult och vill ändra på älskar hon och har valt en gång i tiden. Det ger perspektiv. Det känns som ett bra möte för hon och hennes personlighet gav sitt hus den värdighet ett slitet hus kan sakna. Eller, det är ju mitt och min familjs hus nu. Det ska bli så väldigt roligt att forma om det till vårt hem.

I morgon ska det budas om vårt radhus. Det känns jättebra för jag gillar alla tre paren som varit här och tittat och vet att de kommer att trivas med vårt radhus. Ja, för det har blivit vårt. Vi har förvandlat det till vårt helt och hållet. En och annan ros och spegeln på elcentralen är de enda bevis på att det bott någon annan här en gång i tiden.

Tack Birgitta /Helena

Stor dag i morgon

Först. Jag älskar att hösten kommer med sin klara härliga luft och soligt varma dagar. Det ger mig energi till en av de galnaste veckorna i mitt liv.

I morgon smäller det. Vi ska skriva kontrakt på huset och efter det visa upp radhuset för de sista intresserade och förhoppningsvis avsluta kvällen med en budgivning och ny ägare till radhuset. Tur att jag har planer för dagen, annars skulle väntan kännas alltför lång.


Jag längtar helt tokigt mycket efter att få börja riva ut allt slitet ur huset för att återge det sin slocknade glans. Hela dagarna går åt till att fantisera och planera. Måste dock ta mig till huset för att fräscha upp minnet lite. Mitt problem är att jag vill göra allt på samma gång; både insida, utsida och allt däremellan.

Fjärilar i magen /Helena

Det börjar dra ihop sig

Det är full fart här hemma. Idag hade vi en ny mäklare hemma för att värdera radhuset. Det var killarna som fick ta emot henne medan jag var med Alma på gymnastik. Vi verkar ligga rätt i utgångspris för där var mäklarna eniga.
I morgon blir en liten pausdag då BVC måste besökas och Tobias jobbar länge. Sen på torsdag händer det saker. Först ska vi ner på stan och skriva på papper för huset sen ska vi hasta hem för att visa upp radhuset för intresserad nummer fyra och eventuellt intresserad nummer tre. Efter det ska jag försöka lista ut vem som blir köpare till radhuset. Ska bli spännande att se hur det fungerar med en privat budgivning.

Skönt med höst /Helena

Huset är besiktigat

Idag har varit en intensiv men ändå lugn dag. Den inleddes med ett besök på mitt jobb där bilen lämnades in på service. Antar att taklister till sista rummet uppe i radhuset får vänta tills vi får bilen tillbaka. Det var roligt att träffa kollegorna och att visa upp mina skatter. Efter en busstur hem blev det lunch och sen sova för alla tre. David i vagnen på altanen och jag och Alma på varsin soffa, alla tre under varsin fleecefilt. Vi hann precis vakna till innan mäklaren från Mäklarringen kom för att titta på radhuset. Det var spännande att höra om hur de kunde hjälpa till med att fota, lägga ut annons mm med tanke på att mäklaren svarade på vår annons på Blocket. Det viktiga var att få höra att hon tyckte vi hade ett bra utgångspris i annonsen. Vi har två intresserade som varit här och två till som vill komma och titta. Börjar luta åt att lilla jag ska hålla i en budgivning.

Tobias har varit på egna äventyr. I två timmar besiktigade han, säljaren och en besiktningsman huset. Och allt såg bra ut. Visst, det var lite fuktigt, men inget farligt. Och det behöver dräneras, men inte idag. Här nedan är vår källare. Den som sa att grönt är skönt hade inte sett denna kulör i denna källare.

Har för mig att det är samma mäklare som ska komma och titta på radhuset i morgon som säjer huset. Får höra om hur det blir med skrivande av papper då. Säljaren av huset blev i alla fall charmad av Tobias idag och vill nu träffa oss andra också. Hon var glad att det är en barnfamilj som ska ta över huset efter henne. Kul!

Livet är roligt /Helena

Blandade känslor

Håller nu på att visa upp vårt radhus för intresserade och det är med blandade känslor. Tobias kom och sa, efter att den första tjejen varit här, "vad fint vi har hemma". Tror det är svårt att hinna uppskatta det i vardagens stök och bök. Det är först nu när vi ser vårt hem genom andras ögon som ser vilket härligt hem vi skapat.

Båda intressenterna som varit här i eftermiddag verkar väldigt intresserade. Det känns fantastiskt kul. I morgon och på tisdag får vi radhuset värderat av två olika mäklarfirmor och efter det ska vi ordna med ny ägare till radhuset.

Det som känns mest spännande är att huset ska besiktas i morgon. Hoppas, hoppas, hoppas allt ser bra ut. Vilken härligt tid jag lever i just nu.

Äntligen måndag i morgon /Helena

Att sälja ett radhus

Sitter nu hemma hos mamma och ser att det är en del som är sugna på att komma och titta på vårt radhus efter att vi lagt ut en annons på blocket. Min första fundering är varför sitter jag i Jakan när huset jag ska sälja är i Gävle. Det är inte toppstädat, det är inte helt färdigrenoverat i hallen på övervåningen, sängarna är inte bäddade och vi får inte glömma barnen i allt detta. Jag känner mig helt plötsligt lite stressad. Tror vi behöver snacka ihop oss kring det som behöver göras innan vi kan visa folk vårt hem. Vi som skulle köpa taklister till sonens rum på vägen hem. Blir knappast aktuellt nu, eller? Fast det vore en bra idé med tanke på att bilen ska vara på service hela nästa vecka.

Söndag em visas huset privat.
Måndag em besiktas nya huset samtidigt som en mäklare kommer och värderar radhuset.
Tisdag kväll värderas radhuset av annan mäklare samtidigt som tösen är på gymnastik.

Vad har vi gett oss in på?!?!

Vad ska göras på söndag (vi har ca 4-5 timmar på oss):

Bädda sängarna
Städa toaletterna
Ta undan ren tvätt från tvättstugan
Slipa och måla det sista i hallen
Städa i pensionärskuvösen och på baksidan
Dammsuga
Hinner vi sätta upp taklister i ett rum också?
Lämna dotter hos kompis
Få son att sova middag länge

Tur att jag har lågt blodtryck i vanliga fall för nu känns det som jag börjar närma mig normal.

Trevlig helg /Helena

Radhuset

För snart tre år sen flyttade vi till Gävle och vårt radhus. Vi flyttade in efter ett äldre par och kände att det här behöver vi göra om till vårt. Idag känner jag en stor stolthet över hur fint vi fått det.

Jag funderar på om vi verkligen gör rätt som byter treglas mot tvåglas. Blir som att flytta tillbaka till sin egen barndom med direktverkande el. Men vi gör rätt! Tänk att ha härliga tusen kvm tomt att leka på. Jag drömmer om hyllor i förrådsutrymme i källaren, kontra att krypa upp på vår minimala vind. Det allra bästa är att vi kommer leva på ett plan och slipper ränna upp och ner i trappan.

Eller, det bästa blir nog att slippa att sova i klädkammaren. Vi har världens finaste klädkammare, men tänka vad härligt att vakna upp och sitta på sängkanten en stund. Nu kryper vi i och ur sängen från fotändan. Fördelen är att vi inte behöver vara oroliga för att barnen trillar ur sängen när de besöksover hos oss. En nackdel är att jag inte kan sova med knät lite utanför kanten, för där har vi ytterväggen dikt an mot sängkanten.Det svåraste med att börja renovera vårt nya hus kommer nog att inte göra en kopia av radhuset. Hur ska vi t ex kunna låta blir att göra en kopia av vårt kök? Ett som är säkert är att det blir samma tapet i sovrummet. Jag älskar den tapeten och ser fram mot att få se den i ett större rum, eller snarare i ett rum.

Lev väl /Helena

Ny blogg och nytt hem

Drömmen om ett eget hus håller på att bli sann. Vi har vunnit budgivningen och ska besikta huset på måndag. Först efter den känner jag att jag är redo att korka upp champagnen.

Det första vi får göra är att befria det stakars huset från de hemska växterna som gör det helt omöjligt att se ingången.